Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Sara Emma - 2 januari 2016 16:56

Jaha, det är väl dags att summera år 2015. Ärligt talat har jag ingen lust. Jag tycker det var ett riktigt skitår. Åtminstone sett ur ett rygg-perspektiv. Detta året har jag verkligen stått och stampat, inte kommit nån vart. Känns som jag mest har väntat, på läkartider, kalleser till olika röntgen och olika ortopeder, på möten med FK och arbetsgivare. Jag har tragglat på med träning, vila och vardagliga aktiviteter. Värken är precis likadan. Arbetsträning funkade inte. Det som verkar funka bäst är vila... och att småpyssla lite lugnt hemma. Kul. 

Ska lista det som ändå varit bra, inte mycket som har med ryggen att göra precis, men det finns ju annat som tur är! 

 

# Mina vänner som jag är så glad och tacksam över! Försöker träffa nån varje vecka i alla fall. 

# Min familj, sambo, två barn, min mamma, min mormor och många fler

# Min dotters student i juni, en härlig dag med solsken! 

# Jag och min sambo gifte oss i Göteborgs Rådhus den 31/10

# Jag har läst många bra böcker! Min favoritförfattare just nu är Måns Kallentoft. 

# Mina bloggvänner förstås! Vi fortsätter stöta och blöta och stötta! Emma, Liza, Annie, Emma m.fl. 

# Jag har fått kallelse till multimodal rehab, hoppas det blir bra och kan ge mig lite ny kraft och energi inför 2016! 

Av Sara Emma - 23 december 2015 19:10

Ja plötsligt är det kvällen innan julafton!  Fattar inte var tiden tar vägen. Trots att jag inte gör nånting så bara rusar dagarna fram. Eller ingenting... jag gör väl en hel del egentligen. Sköter det mesta hemma och det som har med barnen att göra. Sen gör jag min hemmaträning hur trist det än är... Detta är ungefär vad jag pallar utan att bli för dålig. Märker direkt när jag gjort för mycket, får skitont. Tycker jag är så trött också på sistone,  blir sådär urtrött så jag bara måste blunda ett tag. Kan lätt sova på dan och ändå va lika trött på kvällen. 

Har i alla fall fått kallelse till multimodal rehab,  eller åtminstone till en bedömning för att avgöra om jag ska få gå där. I så fall är det två dagar i veckan i åtta veckor. Tror det är jättebra,  synd bara att det är rätt långt härifrån så resorna blir lite tuffa. 

Till sist vill jag önska alla en riktigt God Jul!  Kram på er! 

Av Sara Emma - 1 december 2015 11:12

Jag har avbrutit min arbetsträning i samråd med min handläggare på FK. Visst, det har varit roligt att komma hemifrån och vara lite social. Men det har inte varit roligt att få ondare varje gång jag varit där, har mest gått hem och sovit resten av dagen... Försökte öka tiden på olika sätt, längre tid varannan eller kortare tid varje dag. Men det bästa var ju kortare tid varannan dag... kom alltså ingen vart :( 

Nu väntar jag på att förhoppningsvis få gå multimodal rehab, remiss är i alla fall skickad. 

Kram! 

Av Sara Emma - 17 november 2015 10:24

Igår pratade min sambo, förlåt min äkta make, om hur han tänker ta ledigt runt jul och nyår. Som vanligt vet jag inte hur läget är för mig då, är arbetsträningen slut, jobbar jag, är jag sjukskriven... Sa då halft på skoj att "jag befinner mig i limbo". Det bara slank ur mig, ett uttryck liksom. Min man undrade då vad det betyder egentligen? Och då googlade jag... mycket intressant! 

 

# Limbo är enligt en äldre katolsk teologi en del av dödsriket som var ett mellantillstånd mellan himmel och helvete. 

 

Ordet limbo (medeltidslatin, ungefär »gräns«) används idag för att beskriva en obestämd väntan utan att veta när, eller ens om, något kommer att hända. Det har även betydelsen »vara förbisedd«, »åsidosatt« och »befinna sig i ett obestämt tillstånd«. 

Det finns en engelsk studie som visar att patienter som har kontakt med sjukvården inte sällan upplever att de befinner sig »kvarlämnade i limbo. 

 Det handlade om något som patienterna benämnde »att bli kvarlämnad i limbo«. Det inträffade oftast i gränslandet mellan primärvård och sjukhus, och med limbo menade patienterna den starka oro och de svårigheter de upplevt då ett vårdförlopp inte fortskrider utan stannar upp.

Patienter tycks nämligen uppleva sjukvården som en i förväg utstakad, personlig »färdväg« mot ett visst slutmål. Om inget klart besked kunde ges om vad som skulle hända härnäst och när, kände de sig förbisedda och lämnade i sticket av sjukvården, vilket skapade obehag och stress.

Att veta när nästa åtgärd är inplanerad och att uppleva att vården trots allt rullar på planenligt tycks vara betydelsefullt för de flesta patienter, enligt författarna. De anser därför att patienternas uppfattning om den egna progressen i sjukvårdssystemet skulle kunna användas som indikator på vårdkvalitet och att vården borde kunna organiseras så att patienterna slipper hamna i limbo.

Läs mer här:  http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=2109


Ja vad kan jag säga? Tycker jag använde ett mycket bra och passande uttryck! Väntar just nu på att vårdcentralen ska ringa för jag börjar undra hur det går med min remiss till multimodal rehab... Som sagt, limbo... 

 

Av Sara Emma - 10 november 2015 09:28

Länge sen jag skrev nu... har inte så mycket att skriva om. Det händer inte direkt nåt nytt. Som vanligt går jag "i väntans tider", ja INTE gravid då utan i väntan på kallelse ;) Nu väntar jag på att höra nåt om den Multimodala rehabiliteringen som jag hoppas få gå på. Naturligtvis hade inte läkaren i Ängelholm skickat journalerna till min allmänläkare, så jag fick ett brev där jag skulle godkänna att de skickar dom. Allt tar som vanligt så onödigt lång tid! När jag var i Ängelholm bestämde vi ju att han skulle rekommendera att jag fick gå på multimodal rehab och att journaler skulle skickas till både allmänläkare och ortopeden i Skövde. Men neej, nu har flera veckor gått i onödan. Under tiden arbetstränar jag och det går sådär. Max 2,5 tim funkar sen har jag skitont och får vila resten av dan. Kul ändå att komma hemifrån lite :) Känns dock som jag "slösar" bort min arbetsträning, kanske hade varit bättre att gå på rehab först? Dessutom ska min handläggare på FK sluta nu i november :( Hon har varit jättebra. 

Optimistisk inlägg va? Jo en sak till... är så sjuuukt trött på min tjatiga träning, blä! 

 

Hittade en lite cool bild: 

 

Av Sara Emma - 20 oktober 2015 19:27

Idag har inte varit någon bra dag alls... :(  Har arbetstränat på fm och hade ont hela tiden. Jag har så svårt att ge mig när bara är där 2-3 timmar, kämpar på istället även sämre dagar. På hemvägen var jag snabbt inne på Ica.  Tur kan jag säga att jag hade mat färdig till lunch, rester är räddningen ibland. Hade ont i hela ryggen, värkte i höften. Har börjat få ont längre upp i ryggen nu det senaste, har jag inte haft tidigare. Tog en citodon till slut och fick förstås migrän... Usch vill bara att den här dagen tar slut nu. Så less :( 

Av Sara Emma - 9 oktober 2015 09:57

Lite fortsättning på förra inlägget... Ortopeden jag var hos i Ängelholm, Bengt Sturesson, hade ju förstås lite tankar om fortsättningen. Operation av disken är inte aktuell i nuläget. Det är inget man gör i första hand och den här disken ligger lite svårare till, mer muskler i vägen. Det som gäller nu är träning, och att få hjälp med rätt och anpassad träning. Samt hjälp att tackla detta, med tankesätt och strategier. Lära mig att veta mina begränsningar. Ta det försiktigt och inte pressa mig för mycket. Han skriver detta i journalerna och skickar till både min ortoped i Skövde och till min allmänläkare. Han tror att smärtrehab eller multimodal rehab vore bra. 

 

Snurriga tankar... Jag har tydligen en dålig rygg... Borde ju veta det vid det här laget kan man tycka. Men jag har jättesvårt att ta till mig detta! Innan jag fick ont för drygt fem år sen hade jag aldrig haft några problem med ryggen. Fattade aldrig varför jag fick ont, inget hände, det bara smög sig på. Har nog hela tiden tänkt att det hade något med min graviditet innan att göra, min pojk var stor, vägde 4,7 kg när han föddes och det borde ju fresta på både rygg och bäcken. Flera sjukgymnaster och naprapater har ju under åren pratat om bäckenleden och det har låtit så logiskt och alla mina symptom har stämt. Sen hittade de ju en dålig disk vid L4-L5 och menade att steloperation kunde hjälpa. Så det gjorde jag. Blev inte bättre och har tänkt att det kanske var bäckenleden ändå, eller den också. För nu är ju ryggen bra i alla fall. Och egentligen har jag ju inga ryggproblem. Snacka om förnekelse och röriga tankar. Har nästan trott ibland att det var själva operationen som förstörde min rygg... Men nu har jag varit hos sverige främsta rygg- och bäckenortoped och honom måste jag tro på. Inget fel på min bäckenled. Disken jag har opererat var riktigt kass och det var helt rätt beslut. Jag har ännu en dålig disk. Dessutom har min sambo påmint mig om hur ont och trött i ryggen jag alltid brukade bli efter att vi tog långpromenader förr, innan jag fick ont... Hur jag fick sätta mig på huk och vila och slängde mig på sängen när vi kom hem. Hm... 

Av Sara Emma - 7 oktober 2015 19:39

Idag har jag åkt totalt 70 mil... Puh... Har varit hos en ortoped som är specialist på rygg och bäcken. Skickade egenremiss dit i våras men var tvungen att få remiss skickad från ortopeden i Skövde. Men idag var det dags. Nervöst, det här kändes som sista chansen att få nån klarhet i var mina besvär kommer från. Han var väldigt trevlig och noggrann. Till slut kunde han utesluta att det är min bäckenled, si-led, som ger mig sån värk. Inget syntes på röntgen och jag reagerade inte tillräckligt mycket på de provokationstester han gjorde. Han anses bäst i sverige på just detta så jag litar verkligen på honom! Däremot såg han på röntgen och kände när han undersökte mig att det är min nedersta disk som är boven... Den är ihoptryckt och jag är väldigt öm där. Det är disken under min steloperation. Jaha... Dessutom såg han på gamla röntgenbilder att disken där jag opererades var riktigt dålig och platt, så det var helt rätt att operera. Skönt att höra för det har jag funderat mycket på. Nu kan jag släppa den tanken och även sluta fundera på bäckenleden, skönt! 

Nu måste jag vila, är helt slut... Skriver snart igen, kram! 

Skapa flashcards