Alla inlägg under december 2016

Av Sara Emma - 31 december 2016 11:48

2016 har inte varit mitt bästa år precis. Värsta året var 2008 när min pappa hastigt gick bort, det var oerhört tufft och jobbigt för hela vår familj.
Detta året har varit jobbigt pga flera saker. Ryggen och värken som inte blir nåt bättre, en kronisk värkdiagnos, försökt att acceptera detta, gått hos psykolog och nu hos psyk-sköterska, har känt mig väldigt sliten och trött psykiskt. Sen har det varit annat runt omkring mig med ett par närstående, vill inte gå in exakt på vad, men det har nästan tagit kål på mig. Har haft så mycket huvudvärk och känt mig orolig. Båda betyder så mycket för mig men jag har hamnat mitt emellan och funkat som nån sorts medlare, fått ta emot lite för mycket skit. Har nu sagt stopp, jag orkar inte.
Visst har det funnits en massa glädjeämnen också under året! Absolut :) Men känner ändå att det är skönt att 2016 snart är över... det kan bara bli bättre!
Så Gott Nytt År och kram på er!

Av Sara Emma - 22 december 2016 10:15

Den berömda väggen är lite för nära. Känner mig psykiskt totalt slut. Så trött, orolig, ont i huvet vareviga dag, svårt att sova.
Jobbet funkar bra, det är så skönt att åka dit varje dag, hoppas innerligt att 50% kommer funka efter nyår.
Det är så mycket annat runtomkring mig som är jobbigt. Min stora dotter mår inte bra, hon har bara mig att vända sig till och självklart finns jag alltid för henne. Men det tar mycket av min energi. Sen känner jag att inte alla i familjen har den rätta förståelsen, varken för henne eller för mig.
Detta plus min värk samt oro inför framtiden med jobb mm blir för mycket. Är så rädd att krascha in i väggen nu, vill bara komma igång och jobba mer, komma igång med livet som stått lite på paus i flera år pga värk, läkarbesök, sjukskrivning mm.
Började förra veckan gå och prata med en psyk-sköterska, har väntat ett halvår på en tid där... Kändes bra men gör också att saker rivs upp och inte går att trycka undan, blir jobbigt.
I julklapp önskar jag mig enbart lugn och ro!

Av Sara Emma - 6 december 2016 12:59

Ja det är ju min diagnos sen i våras... tänkte skriva lite om det. En kronisk värk-diagnos är aldrig kul att få, men för mig var det som om en stor sten föll från mina axlar. Så skönt att få en förklaring på mina symtom och bekymmer!
Min ryggvärk kom smygande för 6 1/2 år sen. Det bara började en dag och sen dess har jag inte haft EN helt smärtfri dag. Inget har hjälpt, inte sjukgymnastik, akupunktur, massage, kiropraktor, vattengymnastik, stötvågsbehandling och inte ens steloperation i ländryggen... Ju mer jag har försökt träna ju ondare har jag fått. Efter alla diverse behandlingar har jag varit mycket sämre lång tid efteråt. Steloperationen gjorde allt värre, värken spred sig mer ut i höften och längre upp i ryggen. Vet inte hur många läkare, ortopeder och sjukgymnaster jag träffat. Alla har sagt samma, inget syns på röntgen det är bara att träna och bli starkare.
Men så i våras fick jag äntligen, på egenremiss, träffa en av Sveriges bästa smärtläkare, Mats Karlsson i Falköping. Han lyssnade på min historia, tittade på röntgenbilder och gjorde smärtprovokation (gjorde fruktansvärt ont!). Sen förklarade han allt, och det stämde ju så bra. Hur det förmodligen började med överansträngda muskler och triggerpunkter. (När det började var jag mammaledig och gick väääldigt mycket på promenader, timmar i sträck, helt otränad i rygg och bål... ) När det inte behandlas rätt blir det till slut kroniskt. Träning gör det snarare sämre. Det blir en ond spiral, man har ont och spänner sig och försöker träna och allt förvärras bara. Till slut påverkas själva smärtsystemet, det blir stressat och överkänsligt och reagerar helt fel. Man kan tex få refererad smärta, ont på helt andra ställen än där det finns nåt fel. Tex har jag alltid mer eller mindre ont i höger ben fast det inte är nåt fel i benet, finns heller inte nån nerv i kläm som orsakar detta. Nerver, muskelfästen och annat blir också påverkat, inte bara musklerna.
När det väl har blivit så här är det väldigt svårt att komma tillrätta med. Att träna för att få igång endorfiner funkar inte. Hård träning blir enbart en stress för kroppen. Det som gäller är balans i livet, lätt träning, korta promenader, avslapppning mm. Och acceptans. Lätt va?

Skapa flashcards