Hela hösten 2012 och vintern 2013 åkte jag regelbundet 6,5 mil till osteopaten. Det var så skönt att träffa och prata med nån som förstod! Tyvärr blev jag ju inte bättre och han sa till mig att jag nog behövde annan hjälp, kanske hos en ortoped. I samma veva blev jag kallad till ett möte med min chef, jag hade varit sjuk för mycket... Det var hennes skyldighet att försöka hjälpa mig. Jag sa att det jag helst ville var att träffa en ortoped, och hon ordnade en tid hos ortopeden på företagshälsovården. 

Ännu en undersökning... Han hittade inte så mycket och tyckte att jag rörde mig smidigt. Saken har ju hela tiden varit den att jag har varit rörlig och kunnat göra många saker utan smärta, det är efteråt jag fått riktigt ont! Efter alla dessa undersökningar, behandlingar och övningar så har smärtan kommit efteråt, senare på dagen, förutom den värk som ständigt funnits där förstås. Han skrev i alla fall remiss till ny magnetröntgen för att se om något förvärrats. 

Efter ett tag fick jag ett brev där det stod att röntgen visade samma som sist och han ansåg inte att det fanns så mycket att göra... ev kunde han skriva remiss till annan ortoped för ännu en bedömning. Det  villejag förstås! Nu var det maj 2012. 

Sommaren 2012 hade jag jättejobbigt med ryggen, fick ont av i stort sett allt. Gick till min läkare igen och sa att det här funkar ju inte! Berättade att både naprapaten och en sjukgymnast misstänkte att det var höger bäckenled som var orsaken. Fick remiss för datortomografi. Svaret blev att inga förändringar eller inflammationer syntes. Men värken försvann ju inte för det. Fick starkare värktabletter, men de hjälpte inte ändå. 

Den som jag fått bäst förtroende för var ändå osteopaten så jag ringde och fick en ny tid hos honom. Väl där bröt jag ihop för nu var jag totalt slut även psykiskt. Han kände att han inte riktigt visste vad han kunde göra för att hälpa mig, utan ordnade en tid hos en kollega, en osteopat som hade en klinik hemma. 

Det besöket var första gången jag kände att nån faktiskt förstod mina problem, det var så skönt! Efter en noggrann undersökning kunde han säga vart jag hade ont, vilka muskler som var starka eller svaga m.m Han gav mig lite hopp! Nya, försiktiga övningar att göra hemma och ny tid om två veckor. 

Våren 2012. En ytlig bekant till mig som också hade ryggproblem tjatade så fort vi sågs att jag skulle följa med till en kiropraktor. Grejen var bara att han behandlade även hästar så själva behandlingen skulle äga rum i ett stall... Hm... mycket skeptisk var jag... Men till slut följde jag med. Allt kändes väldigt skumt måste jag säga, vi var 5-6 personer som träffades ute på stallgården, de andra hade varit där tidigare (och överlevt). Sen gick vi in i sadelkammaren där en brits stod, vi fick knappt plats runtom. Sen fick vi lägga oss där en i taget varpå kiropraktorn (en gammal farbror som knappt kunde gå) knäckte och vred i våra ryggar och nackar, kändes totalt livsfarligt. På kvällen hade jag huvudvärken from hell... 

Jag har länge funderat på att på något sätt skriva om mina ryggproblem och allt det för med sig. Jag har själv sökt på nätet otaliga gånger efter information och andras erfarenheter. Sjukvårdssidor med fakta är inte svårt att hitta, men jag sökte efter mer personliga berättelser, från verkliga livet, och det hittad jag väldigt få. Så nu när jag är sjukskriven och har tid, passar jag på att dokumentera min resa och dela med mig av mina erfarenheter. Hoppas det kan hjälpa någon! 

Jag kämpade tappert på med mina övningar och besökte osteopaten några gånger till. Till slut gav jag upp, det var långt att åka varje gång, det var dyrt och jag såg ingen förbättring. Varje gång jag tränade hemma eller var hos osteopaten fick jag bara mer ont. Till slut kände jag bara LÅT MIG VA! Jag hade som minst ont ju mindre jag gjorde. Jag jobbade och var nästan aldrig sjukskriven, men väl hemma stupade jag i soffan på värmedynan. Deppigt värre. 

Hösten 2011 fick alla på jobbet gå på hälsoundersökning. Det var kontroll av blodtryck, blodvärde, blodsocker samt ett cykeltest. Det var även frågor om allmäntillståndet och jag berättade om min rygg som sög all kraft och energi ur mig... Det visade sig att de hade ett samarbete med en osteopat i en stad fem mil bort, och jag kunde få en tid hos honom. Javisst, jag provar allt... 

Veckan efter besökte jag osteopaten som gjorde en grundlig undersökning, kändes mycket noggrannare än någon tidigre gång. Han kallade även in sin kollega för att diskutera behandling/övningar. Båda kändes mycket kvalificerade och kunniga. De sa att visst kan bäckenleden vara en orsak, även mina diskar i ryggen, men det viktiga var att få balans i kroppen och träna de muskler som var svaga. Så nya övningar och nytt besök efter ett par veckor! 

Smått desperat och lite deppig efter en sommar med ständig värk ringde jag och fick tid hos en annan läkare, hade nu bytt vårdcentral. Ny undersökning... Fick nu remiss till magnetröntgen. Otroligt nog fick jag tid fort! Svaret på detta blev ungefär detsamma, lågt mellan L4-L5, och nu såg man även att det var trångt runt nerven på höger sida. Detta kunde kanske förklara mina problem med värk i ryggen och även ner i höger ben. Jaha, och vad gör man åt detta då? Jo, gå till sjukgymnast och träna! Lätt att säga när allt gör ont! Vid det här laget kunde jag inte gå ut och gå, inte cykla, inte ta hand om min trädgård, inte dammsuga... Deppigt! 

Sommaren 2011 blev ryggen sämre, dessutom började jag få ont i vänster axel och arm, troligtvis för att jag hela tiden försökte skona ryggen och överansträngde andra kroppsdelar istället. Ringde och fick tid hos sjukgymnast 3, en manlig som jag fick gott förtroende för. Han misstänkte också höger bäckenled och jag fick nya övningar. Under sommaren gick jag regelbundet till honom och fick även massage för axel och skuldra. Tyvärr hjälpte det inte, fick mest ont av dessa övningar också.